Ikluv

Ja, nu är jag gift, och har börjat få ordning på tillvaron. Har tagit mig en funderare över sommaren, och eftersom jag inte känner för att leka dagbokpåinternet längre (eller snarare har insett att jag inte klarar av det), kommer jag lägga min blogg på is. Jag har en idé på bloggande, och kanske kommer det upp, men isåfall under annat namn, på annat ställe... den som lever får se!


Under tiden kan jag bara hänvisa till denna länk, där det tordes vara offentligt vad jag tänkt pyssla med under den närmaste tiden. Ha det gott!

Vad tycker ni?

Tänkte bara skriva ett litet kort inlägg för att avreagera mig. Få saker kan göra mig så arg att jag vill slå sönder saker och svära, men pianot är tydligen en sådan (avdelning motgång).

Hade en skön skoldag idag, lite medveten kanske man kan säga, jag såg till att den blev varierande på rasterna, och hade roliga lektionstillfällen. Roligast var när jag fick leka baslärare lite improviserat, till en kille som inte kan vara med på slöjden, och behövde något annat att göra. Nu var nivån väldigt basic (han är i åldern då smoke on the water och eye of the tiger-basgångarna är bland det coolaste, så det var vad han fick...), men fortfarande är det något jag inte skulle komma på, sådär spontant, att jag kunde göra.

Jag känner mig väldigt mycket tryggare med gitarr/bas nu, när jag efter sex år kommit undan ur skuggorna från alla som kör full fart på sin musik. jag har insett att jag har mycket att ge, och att jag nog haft det hela tiden...
 Ett ännu tydligare exempel på det är att jag gjorde en liten snygg gitarrslinga till ett av banden, för att inte gitarristen skulle dö av uttråkning på sin låt. Det är så enkelt när man vågar. såklart att man inte gjort det innan, med afrogitarrister i hälarna, men... Har nu strax skrivit klart min instrumentala låt, och är på god väg att skriva klart en till, med sång till. Hoppas det håller i sig!

Det var medgång. En sak jag verkligen inte känner mig säker på är pianot. Nu sitter jag väldigt sällan där (senast var... nån enstaka gång i julas?), men ändå, jag är så van vid att jag efter en kvart tjugo minuter kan sätta en låt, vare sig det är med gitarr eller sång, men sitter jag en halvtimme vid pianot märker jag ingen skillnad (om jag spelar klassiskt). Jag har inte kommit över tröskeln då man märker att man lär ig, och jag FATTAR inte, hur orkar man ta sig dit? alla lära fingrarna vid pianot, att vänja sig vid notläsningen, ARGH! Jag kommer nog stanna här, men kunskapen om 1½sida månskenssonaten utantill, men helt utan talang utöver det

Nu fattar jag att det krävs mer än en halvtimme i kvartalet, men är det värt att få raseriutbrott när det går trögt? Inget annat gör mig så arg som det där skitinstumentet. Så är det, sjukt nog.

Nåväl, imorgon reser jag till Mullet. Och i övermorgon till lidköping för att kolla in staden, och lägenheten. Det lutar åt en rätt hektiskt "ledig" helg igen, men det är min sista(!). Ångest. Jag sa farväl till mina miniscouter idag. det ville jag inte. det är nog där en del frustration över pianot kommer från. jag kommer sakna dem. De är så mysiga, och jag blir så glad när jag märker att de litar på mig, söker kontakt. Ack och ve...



Hjälp, vad jag babblar. inte en bild kan jag bidra med heller, för att få det att bli gladare. eller jo, såhär känner jag mig när jag spelar piano:

Hjälp. vilken hajk det var! Det var inga soltimmar, och definitivt fler nederbördstimmar än uppehåll... Väldigt trevlig stämning var det dock, ett härligt lägerbål hann vi med, och jag fick bidra med lite klassiker som var helt okända i den här änden av Sverige.
    Sen var det en andakt med tonårsscouterna på kvällen. mycket trevlig den med... tills en scout som uppenbarligen inte läst lägerlappen öppnar en påse med jordnötter. två minuter senare, trots att påsen åkt ut, får den enda vakna ledaren utom jag, tillika kårchefen allergichock, och jag slängs helt plötsligt in i positionen av att vara sjuksköterska för en sjuksköterska. Som tur var kunde hon prata, om än bara lite, så jag fick lite instruktioner, och gjorde vad jag kunde... Det bromsades, men jag kände att jag som andra i rang (och med den första nu i allergichock) inte ville ha ansvaret att ha en ledare i det skicket ute i ett vindskydd, så skjussade jag hem ledaren i dennes bil, och slaggade på bäddsoffa med all nödvändig info på papper framför mig utifall att någonting skulle hända... Jag var kanske inte så lugn, men någonstans (tack!) fick jag en känsla av lugn inombords som spred sig och lät mig handla på rätt sätt

Den här ändra dagen var vädret kasst. Trots det var det inte en som klagade över att det regnade, eller tappade humöret. underbar stämning, med mysiga miniscouter och trevliga scouter. Spårningen gick fint, trots vädret, men jag fick bära en liten miniscout sista tredjedelen av spårningen för att hon drabbades av magont/trötthet, men det var det värt. Vilket välsignat jobb man har, tänkte jag flertalet gånger där jag hängde med min patrull, Underbara barn!


Det bästa, det var ändå att komma till kyrkan. Här är man trött, smutsig, ofräsch och allmänt otaggad, och ska packa in alla saker samt diska, och så står följande och väntar på mitt skrivbord:





Underbara ungdomar! Underbara kyrka! Underbara GUD! Vilken välsignad helg det trots allt varit. Jag har då sannerligen satts på prov de senaste två veckorna, men många situationer jag inte haft koll på, men inte svårare än att jag tog mig igenom det, tack vare allt för många små tillfälligheter som förberett mig för situationerna. Tack för det! Han är stor!

Jag mår bra

Bara för att adam just kinkade ur över den här idén, så kör jag!

Directions:
1. Put your iPod, iTunes, Windows Media Player, etc. on shuffle.
2. For each question, press the next button to get your answer.
3. YOU MUST WRITE THAT SONG NAME DOWN NO MATTER HOW SILLY IT SOUNDS.

IF SOMEONE SAYS ?IS THIS OKAY? YOU SAY?
Restless -eh?
HOW WOULD YOU DESCRIBE YOURSELF?
Grounded. jaaa, varför inte? typ fast, eller nära jorden
WHAT DO YOU LOOK FOR IN A GUY/GIRL?
Perfect strangers -eh, naej, verkligen inte, men sjukt kul val =)
HOW DO YOU FEEL TODAY?
Spelar stor roll - kunde inte sagt det bättre själv
WHAT IS YOUR LIFE PURPOSE?
Posters - jag köpte massa post-it lappar.. räknas det?
WHAT IS YOUR MOTTO?
Above all - jag har högtflygande planer?
WHAT DO YOUR FRIENDS THINK OF YOU?
Godpuppet - jadu, det skulle nog eleverna på skolan jag jobbar i hålla med om iaf
WHAT DO YOUR PARENTS THINK OF YOU?
Your revolution is a joke -mycket (t)roligt!
WHAT DO YOU THINK ABOUT VERY OFTEN?
The beginning of the end -filosofisk värre är jag!
WHAT IS 2 + 2?
Chrysalis -??
WHAT DO YOU THINK OF YOUR BEST FRIEND?
Fattig bonddräng - klockren!
WHAT DO YOU THINK OF THE PERSON YOU LIKE?
The hug -aaaaaww
WHAT IS YOUR LIFE STORY?
One kill wonder -återstår att se?
WHAT DO YOU WANT TO DO WHEN YOU GROW UP?
Jealous kind - kanske inte?
WHAT DO YOU THINK WHEN YOU SEE THE PERSON YOU LIKE?
Ah! Louise - Den är skriven av sigge hill, om ni inte tror mig!
WHAT WILL YOU DANCE TO AT YOUR WEDDING?
Free fall -naej, in flames kanske inte passar
WHAT IS YOUR HOBBY/INTEREST?
Broken -jaaa, jag har ju inte många att umgås med här
WHAT IS YOUR BIGGEST FEAR?
Streetcar -hm?
WHAT IS YOUR BIGGEST SECRET?
Surprise -haha, ja, sannerligen
WHAT DO YOU THINK OF YOUR FRIENDS?
You and me, security - awww
SONG THEY WILL PLAY AT YOUR FUNERAL?
Die mauer - jasså?
WHAT WILL YOU POST THIS AS?
Seventh sign - okej...

Jag såg ett klipp (från tjuvlyssnat, så flera av er har säkert redan också sett det), och skrattade högt för mig själv. ni måste se det!



Vad händer annars? Hm, jo, jag håller på och skriver ny låt. en helt instrumental en. Låter som vanlijsås, om man ska tro Louise, men själv gillar jag mer hennes första titel; Sommarregn

Jag har inte riktigt känt suget att blogga på sistone, men däremot har jag haft i uppdrag att skriva månadsdagbok till smu.se i egenskap av ettåring, så jag tänkte att jag kunde ta och lägga upp den här också, så även ni får lite hum om vad som händer:


"April- Allt beror på hur man ser på saken

Vårterminen är kompakt. Väldigt kompakt. Det känns som om det bara var någon månad sedan jag återvände till Eskilstuna i Januari för att ta tag i vårterminen. Helgerna är allt som oftast uppbokade med läger, övernattningar och jag vet inte vad. Det är lätt att bara tuffa på i sitt tempo, utan att reflektera vad det är man håller på med. Iallafall är det så för mig. Jag körde nog igenom närapå en månad innan jag stannade upp för att fundera över vad det egentligen var som jag fick uppleva. Det är enkelt att tänka på April som

Tisdagplanerarjagonsdagarärjagiskolanochåkersenbarahemförattätainnanjaghar
miniscoutpåtorsdagärdetskolaigenochantagligennågotslagsmöteocksåpåfredag
ärdetfredaxomdetinteärnågontingannatsomtaruppstörredelenavhelgenvilketdet
iblandärändåsennärjagrepatmedlovsångsbandetfårjagvilautsöndagkvällochtaett
djuptandetagundermåndagenochsenkörvipåigen.

Jag kan välja att betrakta mina aktiviteter ur ett energiperspektiv. Okej, jag har en övernattning i helgen, då får jag se till att ta det lugnare i skolan, så jag har krafter kvar, och sätta mitt fokus där. Det är lätt, speciellt när man börjar känna sig sliten och är rädd för att ta slut, att fokusera på att orka, och inte på vad man egentligen gör.

Men om jag tänker efter, visst har jag väl upplevt mycket mer än en gröt av aktiviteter? Jag har fått diskutera hur man är en bra kompis med mina miniscouter, och fått se underbara exempel på barns fantasi och öppenhet. Jag har fått vara på distriktets årsmöte, och se bra exempel på ungdomar som är engagerade i att forma ett sammanhang där de trivs. Jag har fått vara med mina konfirmander, först när de har planerat och genomfört en gudstjänst, och sedan under ett helt konfaläger. Jag har fått se ungdomar komma till kyrkan, och släppa den fasad som de annars håller uppe, så de kan vara sig själva. Jag har fått umgås i en ungdomsgrupp där folk vågar visa hur de mår. Jag har fått se ungdomar bli berörda av Gud, och få längtan efter ett liv med Jesus väckt. Jag har fått vara ett Guds redskap, genom lovsång, och annat. Jag har umgåtts med ungdomar som gör mig glad i hjärtat.

Allt detta, och mer. Under en enda månad. Listan kan göras lång. Jag har säkert fått närmare 200 kramar, ätit massvis gott fika, fått lära mig nya lekar, försökt lära mig massor nya namn, fått njuta av vårvädret, fått uppskattande ord för det jag gör när jag behövde det, osv. Allt beror på hur man väljer att se på sin månad. Jag såg det länge som en gröt med aktiviteter, som jag behövde ransonera min energi på.

Ensamheten tryckte ner mig. Först när jag stannade upp, och funderade, märkte jag att Gud hela tiden vandrat med mig...

Och han leder mig vidare"

Vad gäller bilder har eskilstunakuriren skildrat min valborg på ett fint sät. hänvisar till louises blogg för bilden

Tyvärr har jag inga bilder från konfan här... finns många roliga bilder dock, från ett roligt läger :)

... som i summa sumarum, fast unna... eh, ja, ni fattar.

För att ta den personliga delen först: idag har jag simmat. det var skönt, jag simmade 1000 meter på ungefär en halvtimme. Finns en hel del att jobba på där, men det gör ingenting. Jag är mest glad över att känna att jag har kvar viljan, om än inte konditionen =) Ikväll är det Petter Special på tonår. Ska bli en spårning med hjälp av bibelord, dvs man får en bibelvers, och ska gissa vilken plats i kyrkan den syftar på, där man finner nästa bibelord, osv. Första pris är en påse av petters hembakta bullar... grymt, va? =)

Jag hade egentligen inte tänkt skriva något blogginlägg, utan istället börja laga mat, men så fick jag syn på en googleannons som fick mig att skratta rakt ut,  i min ensamhet, och kände att jag var tvungen att dela den med er:

Är Du Sexig ? Ange födelsedag och -tid så får du svaret nu genast!

Jag tog bort länken, men om ni verkligen vill använda er av detta eminenta test, så är det bara att uppdatera min blogg lite, så misstänker jag att den dyker upp. Seriöst, vad är det med folk? Bara det att man har gjort ett test som "räknar ut" hur sexig du är beroende på när du är född innebär att det finns folk som ivrigt fyller i det, och håller sina tummar frenetiskt i hopp om att få se att man är sexig - gärna sexigast. Om detta skulle uppkomma skulle dessa personer skryta vitt och brett om det, säga att de är bättre än andra. Hör ni hur sjukt det låter?




Hrm, jag gjorde aldrig testet iallafall. Jag vet ju redan hur det står till med saken. Jag menar, redan som 16-åring fanns det där. kolla själva:


Och inte har det blivit sämre med åren, precis... kolla här, drygt en månad gammalt:



Jag menar, snälla nån, vad behöver jag tester för?

Det borde ju vara vitsippor snart! Härliga ängar av vitt, som luktar underbart, och som gör en glad. Och VAD får jag istället? Jo, snart fyra timmars konstant snöande har förvandlat våriga eskilstuna till nordpolen. Oacceptabelt

Snö är ju dock inte alltid negativt, så för att bevisa detta tänke jag delge tre länkar, som ska påminna er om detta.
Jag har ju, som mina kära medresenärer till kallare orter vet, haft som mål ett tag att jag ska göra 360 på skidor, men aldrig riktigt kommit mig för att ens testa. Senast var min sista trysilresa med mullsjö, och då bara två försök. När jag nu skulle åka till Sälen med kyrkan, bestämde jag mig för att det var dags nu. Jag utlyste en 360-tävling, som innebar att först person som klarade det vann, och sa själv att jag skulle vänta till sista dagen, för att inte förstöra resten av resan med eventuella skador. Sista dagen kom, och inga personer fanns som kunde dela mitt mål. Däremot fanns det personer som var villiga att dokumentera mina försök.

Och här kommer underhållningen:
Petters tre försök att klara 360, i ett hopp ute på fjället, som inte var särskilt högt, men ändå gav helt okej flygtur
Försök 1
Försök 2 - rekommenderas för de som inte är så intresserade, utan bara vill få skratta (samt alla övriga)
Försök 3


I helgen spelade jag Lasergame. Det var första gången jag gjorde det. Definitivt inte sista. Är visserligen stel efter att ha gått på huk med vapnet lyft, men det var lika kul som jag tänkt mig! nästa gång vill jag ha en roligare bana bara, men annars...

Finns det mer att säga? Ja, mycket. Orkar jag säga det? Nja, nä, jag tror inte det.

Eller jo, jag har nu sökt in till min framtida utbildning. Man skulle, efter en koll på antagningsstatistiken, med rätta utgå från att jag kommer in.

edit: någonting konstigt gjorde att länkarna inte fungerade om de skulle, iaf för mig. det är korrigerat nu, och de länkar till rätt klipp, tror jag. google beter sig skumt mot mig

Jag svek min Gud idag.

Igen.

Han låg utslagen längst bort på perrongen. Efter att ha blivit tvingad att gå av sitt tåg, orkade han inte ta sig en meter innan han föll ihop. Där låg han, med sina tillhörigheter i tre plastkassar på en bänk han inte orkade krypa fram till.

I min hand en icakasse med bröd, mjölk och påskmust.
I mitt huvud alla möjliga ursäkter för att slippa bry mig.
I mitt hjärta...

I mitt hjärta, insikten av att jag sviker min Gud.

Jag sviker Honom, mannen på perrongen, och alla medmänniskor när jag visar att kristen tro inte behöver innebära att man bryr sig om sina medmänniskor. Vad spelar det för roll vad jag tycker, tänker, om det inte syns i vad jag gör? Jag är en hycklare, verkar det som. Big time.

Det är så lätt att misslyckas, ta den enkla vägen. Att mitt tåg gick snart (10 minuter) blev skäl nog. Jag var fullt medveten om att jag svek, och att jag antagligen kommer göra så nästa gång med.

Det var det värsta.

Söndag: Sång i kyrkan, med Elias som gjorde sin sista praktikantinsats, och skötte sig galant. Fick många kommentarer på min sång, och det värmer mig. Mycket. Blir glad av att höra att jag kan få ge människor någonting genom att sjunga. När alla gudsjtänstbesökare lämnat kyrkan satte jag mig och spelade lite piano, tragglade mig igenom några låtar med standardkomp (bas i vänster, ackord i höger), och jag tror banne mig att jag börjar få koll på det här med olika lägen. Bra är det inte, men det kanske kan bli, om jag fortsätter öva?

Sen bar det av till louise. trevligt besök. hann med att träffa lotta lite med, bara jag och hon. Känns som om det var väldigt längesen. trevligt var det, iallafall. Annars var det härligt att träffa louise, och tyra var fjantig, och morra gjorde inte så mycket liv ifrån sig, som det ska vara =)

Idag, när jag precis tagit mig från tåget ut i snökaoset och skulle påbörja min resa hem från stationen utan vantar, hittade jag mitt i vimlet av cyklar, inne bland däcken, ett fiskedrag. Jag blev fascinerad, plockade upp det, och studerade det. Det var dammigt, och lite repigt, bortsett från det blöta lager smuts som täckte marken.

Vad gjorde det där? Hur kom det dit? Fantasin kan flöda, och hade jag känt mig säker på att mina få läsare var kreativa skulle jag be er berätta vad för sorts människa och händelse som dyker upp i just Erat huvud. Jag blev motiverad för att börja skriva igen, och kanske ska jag just nu göra just det. Jag hoppas jag kommer fram till något.

Fel låt vann. Så, nu har jag fått säga det. Jag hade kunnat acceptera över hälften av låtarna som rätt låt, men, inte den. Avskaffa juryn, tycker jag. Tycker lite synd om Frida också, som stod för det gladaste inlägget, men, man får väl inse att Sverige inte riktigt är redo för sådan show än.

Bjöd hem tonåringarna för att få sällskap, och sällskap fick jag. Vi var 11 stycken totalt. Mysfaktor hög i min lilla soffa (säng), och på golvet nedanför. Det var ett blandat gäng, och jag hoppas de trivdes lika bra som jag. Min säng ser dock ut som om någon kört med snöslunga i den, så lite städande blir det innan John Blund.

Vilken glädje och livskraft det finns i musiken, oavsett vad man gillar. Att sitta ett par personer, spela lite, bara fastna i gemenskapen, det ger mig en sådan kick att jag ibland undrar varför jag aldrig satsade på det. Fast, då hade gnistan nog snart dött ut ändå. Kan man verkligen lägga ner hela sitt liv i någonting, och fortfarande vara lyrisk över det? verkar omöjligt för mig...

Ännu en dag har gått, som egentligen inte var annorlunda från andra onsdagar.
Det som slagit mig idag, än en gång, är hur härligt och inspirerande det är att vara bland människor!
Först tanten vid övergångsstället som valde att bryta rollen, och låta alla bilar passera innan hon själv gick över med sin rullator. Antagligen tyckte hon det var jobbigt att vara så långsam, men det var vackert att se, och kan lika gärna ha varit en handling gjord av omsorg. Fram för osjälviska handlingar!

Sen, efter miniscout, som var jättemysigt, stannade jag och pratade med "gästartisten", en församlingsmedlem, och det var ett väldigt givande samtal, och jag tänker, vad härligt att föra samtal över generationsgränserna, något som tyvärr också är lika ovanligt som att av hänsyn släppa förbi bilarna vid ett övergångsställe. Varför, åh, varför, förstår vi inte hur mycket vi har att ge varandra? Vi skulle kunna skapa så mycket ömsesidig glädje.

Cyklade hem, det regnade kraftigt och var kolsvart, men inom mig sprudlar en livsglädje som annars brukar höra ihop med en dag med riktigt vackert väder


Om jag inte får svar på frågan jag ställde i mitt förra inlägg, bryr jag mig inte om att undra mer

Tisdag, ny arbetsvecka.
Den här veckan är Elias, en av ungdomarna som brukar hänga i kyrkan, praktikant hos mig. Alla borde ha en praktikant då och då. Det får en att se på ens arbete med nya ögon. När jag förklarar vad jag gör, och varför, och hur, så tänker jag efter på ett sätt som man annars inte gör, eftersom det är invant. Nyttigt, helt klart!

Spelade Guitar Hero idag. Är verkligen beroende, utan att ha spelet. Tragiskt, men framför allt tråkigt! man skulle haft det, helt klart. Adam anser att vi ska fixa det i sommar, och det vore riktigt gött, men när jag tänker på saken, skulle jag nästan hellre se att sommaren blir sådan att man får dåligt samvete av att vara inne. Det vore skönt med en riktig sommar efter den här bajsvintern...

Dagens fråga blir: Varför luktar saker som varit i kontakt med gummi för fiskpinnar? (idrottsgolv, luft i cykeldäck o dyl)
Vad är det för ämne som är gemensam nämnare? Det undrade jag över idag, när jag lagade punktering (har f.ö gjort slut på ett helt cykelreparationskit sen jag flyttade hit. det är bra jobbat)

Två inlägg på en dag! Sjukt, men jag var tvungen att infoga en bild, från den underbara sidan Tjuvtittat.se (systersajt till tjuvlyssnat.se) som jag inte upptäckt förrän nu, men fått mer än ett gapskratt från idag. Har ni inte redan upptcäkt sidan, se ge den en chans!

Precis som med tjuvlyssnat gör rubriken halva nöjet, så den får vara med på ett hörn:

"Åh, k-k-k-kära nån!"